Kajsa

Det är himla jobbigt när dom man älskar och bryr sig om mår sämre än sämst, vad ska man göra? Man känner sig otillräcklig, jag vill bara ta bort allt jobbigt. Skit äre, jag har mått så jävla kasst så många gånger, nu är det ju flera år sedan de va riktigt illa men man känner sig så låg, längst ner. 

Jag ska jobba på att hitta en spolknapp i livet så man kan ta bort de jobbigaste, åt helvete med vad alla säger om att man måste må riktigt dåligt för att kunna må riktigt bra för de stämmer fan inte, allt skit behöver man inte gå igenom för att bli glad så in i. Jag känner mig inte extra glad bara för att mitt liv gick åt helvete och alla dog, snarare tvärtom va? 

Nu ska jag muntra upp mig, inte deppa! Tänk ändå på allt kul man har hunnit ha med tex. mamma, det är sånt man måste fokusera på :) man kan verkligen säga att hon va sig själv maximalt hela livet, så länge jag kände henne i alla fall. 

Har blivit väldigt mycket mamma på sista tiden, vet inte varför, är i en period när jag tänker så väldigt mycket på henne och framför allt pratar mycket om henne med mina vänner. 

Det är väl så, nästan alla ni andra har era mammor hemma som en självklarhet men jag skriver om/till henne istället, kanske för att påminna mig själv och bearbeta allt, göra det mera påtagligt och göra så att jag inte glömmer henne. 

Jag tror verkligen att hon är med mig hela tiden, det gör allt en liten smula lättare.