All that I know is I'm breathing now

Det är med blandade känslor jag vaknar, varför är det alltid såhär? Jag vänder så fort fram och tillbaka, jag längtar till Sthlm, de gör jag verkligen. Men sen är de hela boende historien, ska jag bo på söder hos okänd eller ska jag bo i Huddinge med familjen? Å andra sidan tror jag inte att jag orkar de, familjen alltså, jag håller på att gå i taket bara av att va hemma en helg, jag vill bara att människan ska lämna mig ifred, låta mig va. Men icke.. 

Måste ringa jobbet sen och höra om schemat, om jag ens jobbar imorron, kanske är ledig :)

Ska i alla fall ta en promenad med Hanna, har packat en del lådor nu på morgonen, känns lite lustigt att packa ner hela ens liv i lådor.. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback