You see the smile that's on my mouth?

It's hiding the words who don't come out.

Det känns väldigt mycket som att jag har kommit att framstå som
någon jag verkligen inte är, känns kanske inte helt bekvämt.
Egentligen spelar det ingen roll men allt har blivit så väldigt rörigt
dom senaste dagarna och det känns som att det skulle varit skönt
att ha fått reda ut allt först, men men. Nu blev det som det blev, det
får väl gå men det känns som sagt inte helt bekvämt.

Sen är jag utomordentligt trött på allt jävla ljugande som försigår hela
tiden, kan inte bara någon börja tala sanning?
Alla ljuger ju, och då menar jag verkligen alla, till och med du, tro inte
att jag inte vet vad du säger och gör.

För lite mer än en vecka sen så var verkligen allt fridens, usch, det
kan bli så jävla fel ibland. Tröttsamt känns det minst sagt, tro det eller
ej men jag är inget psyco. Förstår dock hur vissa personer kan ha fått
den bilden serverad och sen vart helt med på noterna.

Skiter i de här nu, inget att hålla på med, men som sagt så kan det
irritera mig ganska mycket att det fick ett sånt avslut som det fick.
Det är inte riktigt jag.

No they don't know who I really am like you do.

Jag ska försöka sova snart, trött, Ida kommer imorron, tack Gud för de!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback